Att några bokstäver kunde få mig ur sån balans. Både dem jag fick & dem jag själv skrev.. Det var jag inte alls beredd på..
Kan inte släppa alla om, alla kanske & alla varför..

Men det känns i alla fall lite bättre idag.. Den värsta ångesten har lagt sig, även om den gör sig påmind lite grann då & då..
Det var hur som helst helt galet igår.. Det var som om jag inte fick någon luft. Jag kunde inte andas, inte tänka & inte lugna ner mig.. Jag kunde helt enkelt inte fokusera på någonting..

Det är som om den gamla Sofi kom fram, hon som inte kan släppa saker & ältar det tills det blir som en förbannelse..
Hon som vrider & vänder på saker & ting. Tills dem bara verkar hur fel som helst, även om det kanske inte alls var så från början..

Jag måste släppa det, jag bara måste!! Sluta älta & se framåt.. Det som är gjort är gjort, & jag är bara jag. Jag har ingen förklaring till varför, men att jag reagerade som jag gjorde är lite av en fråga i sig. Jag har inget svar..
Jag hade aldrig trott att allt detta skulle få mig att må som jag gjorde. Många om, varför & jobbiga tankar just nu..

Vad är det som har hänt då?

Det började med att jag kom hem, såg ett brev på bänken.. & direkt visste jag, detta är inte okej! Detta kommer inte sluta bra..
Men samtidigt var jag ju nyfiken, jag läste & det många gånger.. Försökte förstå & läsa mellan raderna. Egentligen stod det väl inte så mkt, men det fick mig att helt tappa fokus.. Många minnen som kom tillbaka..

Nu ligger alltså nästa steg på mig, hur vill jag göra & hur ska jag göra.. ?? & framför allt hur borde jag göra?

Kände att jag sen var tvungen att få det ur mig på något sätt.. Jag hade som typ jättepanik.. Så jag valde att berätta det för en vän eller två. Pratade självklart med Jimmy oxå..
Men känner nu att jag kanske inte skulle ha berättat för någon.. Det är typ detta som ger mig sån panik & ångest.. Hade kanske varit bättre om jag hållit det för mig själv i stället..

//s