Heja mig!

Sakta men säkert händer det grejor.. 

Jag blir så otroligt rörd över alla dem som stöttar och peppar mig i min kamp. Inte visste jag att jag hade så många som bryr sig om. Alla tips och idéer jag får tas tacksamt emot, de sparas och tas fram de dagar de går lite sämre. 

Jag är inte ute efter guldstjärnor och klappar på axeln, även om det värmer. Det jag gör är bara för min egen skull och belöningen i sig är att jag lyckas med små steg ta mig dit jag ska. Jag har lång väg kvar, det vet jag. Men jag SKA klara det denna gång.  Men jag ska inte stressa fram något, det får ta den tid det tar. 

Men, en, det finns alltid ett men.. Jag är så otroligt rädd för att misslyckats, att stå där och säga att det sket sig även denna gång.. Därför ville jag från början typ smyga med att jag försökte ändra på livet och tänket. För om ingen vet kan jag inte misslyckas i dennes ögon.. Tar jag en chokladbit är det ingen som vet att just den dagen sket sig..

Men nu har jag bestämt mig, jag tänker inte smyga.. Ja, jag försöker ändra mitt liv och tänk. Och jag hoppas jag kommer tappa dessa extra kilon jag släpar på. 

Just nu kämpar jag med detta enorma sug jag har efter allt gottigt.. Att sluta med att rota i skåpen är inte det lättaste. Men jag får ta en dag i taget. Igår tränade jag faktiskt istället för att äta något. Sen så kollade jag på Sveriges mästerkock och blev så klart jättesugen igen, mitt PUCKO. Men då gick jag och la mig istället :)

Försöker oxå få till det med att äta regelbundet. Det har jag alltid haft svårt med, och tiderna jag jobbar ställer till det lite. Det viktigaste är i alla fall att jag försöker..

En sak som är jätteviktig, då menar jag JÄTTEVIKTIG är att tjejorna får lära sig att äta bra och nyttigt är det rätta.. Jag vill inte att de ska tro att bantning är det man ska göra. Och att de duger som dem är.. Cassi hade ju en period då hon inte åt ordentlig för hon trodde hon var tjock :( Så allt rent bantningsprat är förbjudet hemma hos oss! 

Jag har ofta fått höra att på ett eller annat sätt att jag inte duger. Eller att jag gör si eller så, och det är fel. De har satt djupa spår inom mig. Och jag tror att det är därför jag är så rädd för att misslyckas.. Samtidigt vill jag visa att jag kan! Och att jag kommer lyckas! Jag är inte så sämst som du vill tro!

Helt ärligt så är det skit att jag ska behöva känna så, men det är sanningen. MIN sanning och hur jag upplevt den.

Nu blir det ett avsnitt med Teen Wolf, min nya serie :) Sen är det sängen som gäller.. 

Imorgon kör jag igen!  Heja mig! 

//s

... det går inte så bra just nu. Jag försöker verkligen att se det positiva i saker och ting. Men nu är Ida sjuk igen, och även Cassi. Nellie har i och för sig blivit frisk, det efter ett antal "sjukor" som feber, öroninflammation och ytterligare en tur med feber.

Jag undrar helt ärligt när det ska vända för oss.. Det har varit lite väl mycket nu. Ja, ja jag vet det finns dem som har det värre. Men ego som jag är just nu, så hjälper det ju inte mig eller oss.

Jag önskar bara att vi kan få bli friska. Nu har vi varit sjuka till och från julafton.. Det räcker nu!

//s

Min lilla skruttIda...

Jag är ledsen.. 

Jag är ledsen för att du inte finns där. Varför blev det som det blev? Gjorde jag något fel? Kunde jag gjort något annorlunda? Vad? Vad? 

Jag har minnen, i alla fall några få. Minnen som jag håller ömt om, minnen jag minns med glädje. Samtidigt har jag minnen jag bara vill glömma. 

Jag är ledsen för tjejornas skull.. Dem vet ingenting annat, men vet hur andra har det. Vad ska jag säga till dem när de börjar fråga? 

Jag är trött på att må dåligt över sånt som inte jag kan påverka. 

Får jag tänka och tycka så här? 

//s

Ida blev en liten suris. Och blir hon sur och inte får som hon vill, ja då blir hon SUR och ENVIS.. Mammas lilla tjeja har humör med andra ord.. Ikväll fick hon inte sova i mammas säng. Så golvet var tydligen bättre, självklart med handväskan i den ena handen och snutten i den andra :) knastjeja!

Fast nu ligger hon i sin säng och sover, någon måtta får det vara.. Med handväskan i säkert förvar bredvid kudden..

Vad är det med Ida och hennes handväskor!? Och de packas omsorgsfullt med mobiler, plånböcker, smink, nycklar och andra braochhasaker. Precis som det ska vara i en väska, denna ordning som hon har i sin väska kommer INTE från mig :) Sen kan hon sitta och lägga ur sakerna så där fint framför sig, gärna på en liten filt eller duk. För att sen bara packa ner dem igen, och hon gör det måååånga gånger..
Lyckan är total när hon lyckats få tag på ett läppsyl, så hon har riktigt smink där i :)
Och stackars den som försöker ta något ur hennes väska för dagen. Eller ännu värre hela väskan.. Nellie har åkt på många smällar och tjuvnyp pga det. För det är inte alltid så lätt att veta vilken väska med dess innehåll som gäller just idag. Det finns några stycken att välja mellan och alla är hennes som ska stå där på hyllan (eller där dem blivit placerade) när de inte används. Som mamma har jag inget att säga till om, här själv råkat flytta en väska som tydligen INTE fick röras.. Oj oj!
Men ibland är hon snäll och lånar ut sina dyrgripar till sina systrar, då självklart med ett vakande öga :)

Hon är helt enkelt Ida Elisa Birgersson. Vi älskar henne just för den hon är, både med eller utan väska.

//s

Jag är en mamma som faktiskt har fått tre underbara tjejor.. Även om de kan driva mig till vansinne. Men jag kan absolut inte se mitt liv utan dem, och det vill jag inte heller. Att säga att jag älskar dem är en total underdrift, det finns inga ord som kan beskriva min kärlek till dem.

Jag är en fru som faktiskt har hittat min själsfrände och bästa kompis. Vi kan bråka och vi ser verkligen inte allt på samma sätt. Men det är väl det som gör oss så starka tillsammans. Mitt liv utan Jimmy skulle inte vara helt, jag skulle känna mig halv.

Jag är en människa som har tappat bort mig lite.. Men är på god väg att hitta mig själv.. Eller kanske mitt nya bättre jag..
Jag försöker hitta tillbaka till den jag faktiskt var på bilden där uppe. Då var jag glad och kunde tackla vardagen på ett helt annat sätt.

Jag tänker inte sitta här och skriva hur synd det är om mig. Samtidig har inte du någon rätt att säga hur jag mår eller ska tycka. Hur jag mår innerst inne är det bara jag som vet, och dem jag väljer att dela det med. Och hur jag ska tycka? Ja du, det är oxå upp till mig. Sen kan jag ju alltid ändra mig! Om det är så.. Jag är ju faktiskt inte omöjlig. Att ibland få ett annat sätt att se och tänka på saker hjälper faktiskt.

Jag är jag och jag tänker inte ändra på mig för att DU vill..

Men jag tänker ändra på mig för att JAG vill. Jag tror att jag äntligen är redo att ta steget.. Och det är nog nu!!

Imorgon är en ny dag.. Och jag ser helt otippat fram emot den! :) WooHoo!

//s

Sitter och laddar för en dag med städning.. Att det ska vara så svårt att komma igång, men det är ju så skönt när det är klart. Jimmy, Cassi och Nellie är i skogen med farfar. Ida sitter i soffan och sjunger, så nu är det ju precis rätt att börja städa.. 

Bara att sätta fart antar jag.. 

//s