Jag behöver ett par armpuffar, drunknar snart i tankar. Tankar som virvlar runt som i en tornado.. Jag hoppas vädret slår om snart!
Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Jag vill ju inte riskera att få vatten i näsan!

Tar ett djupt andetag och hoppar i säng!

Pöss på näsan..

//s

Ups!

Stora ord kan göra mig lycklig, så där så det pirrar i magen. Samtidigt kan små ord göra mig ledsen, så där så man liksom tappar lusten till allt.. Japp, jag är sån!

Idag har en stor sten släppt från mitt bröst, jag anförtrodde mig till en av mina få bästa vänner. En sådan där vän som man kan berätta allt för utan att denna dömmer dig. Hon låter dig bara vara den du är, hon stöttar när det behövs och samtidigt kan hon dela allt bra/kul med dig. En vän att räkna med helt enkelt!

Det var skönt att få ur sig dessa tankar, tankar som gnagt hål inombords under en tid.. För jag visste inte om det var helt okej för mig att tänka så. Jag var lite kluven i frågan kan man säga.. Vet inte om jag blev så mycket klokare, men det var skönt att få dela det med någon :)

Här hemma har jag, eller faktiskt vi börjat projekt *rensa ut allt skit som inte används eller behövs* Ja ja, jag vet IGEN :) Och jag säger det igen, man mår som man har det och man har det som man mår..
På något sätt släpper stressen, paniken och ångesten mer och mer av att jag rensar ut mer och mer. Och det är sååå skönt!
Idag var det tjejornas kläder som fick sig en omgång. Eller snarare Idas kläder, en hel blå stor IKEAkasse med försmå kläder fick jag ihop. Sen flyttade några av Nellies kläder ner till Idas del i garderoben, och vissa kläder bytte från Cassis garderob in till Nellies.

Nu ska jag sova så jag har energi till morgondagen. Då den ska bli den bästa!

//s

Jag är så stolt över Cassi!

Idag var dagis stängt så Ida och Nellie var hemma med mig på förmiddagen. Sen mötte vi upp Jimmy i stan till tolv, så jag kunde jobba och Jimmy hinna hem till Cassi slutade skolan.

Men någonstans blev det lite knas.. Istället för att sluta skolan 13;00 så slutade hon kl 12;00. Jag hade helt missat det, och Jimmy oxå..

Hon kom hem till ett tomt hus, men istället för att bli ledsen och rädd tog hon tag i saken.. Hon ropade och kollade så ingen var hemma,  sen skrev hon en lapp och gick till farmor och farfar för att vänta på att någon av oss skulle komma hem..

Jag är så stolt.. Både för att hon gjorde som hon gjorde och för att hon tänkte på att tala om vart hon var..

Jag har sagt och berättat för henne att hon gjorde helt rätt och hur stolt jag är över henne. Jag hoppas hon tar det till sig och verkligen förstår det..

Älskar dig Cassandra Margareta Birgersson

//s