Så var det måndag igen.. Alltid samma sak, ont i magen och olustig känsla. Varför?

Jag ger upp redan innan dagen och veckan har börjat.. Det är så mycket jag vill och tänkt göra, men när jag väl ska börja så skiter sig allt. Varken lusten och orken finns kvar.
Jag vet att det bara är jag som kan bestämma, när och om det är dags för en förändring.

Det blir inte lättare av att hela tiden bli påmind, och bli pekad på. Jag vet hur jag ser ut, och framför allt så vet jag hur jag mår. Det som du tror att du ser, är kanske inte alltid sanningen.

Tror det är dags att jag gör något åt all denna skit nu, en gång för alla.. Frågan är bara vart jag ska börja. Till höger eller vänster, högt eller lågt..

Som alla andra så skulle jag ha börjat i morse, dvs på en måndag. Men det har redan skitit dig totalt. Så jag tar denna dag till att förbereda mig. Så gör jag min grej från och med tisdag.

Så Lena, nu är det dags igen! All peppning, tips och råd behövs och tas tacksamt emot. Nu är det dags för två jobbiga veckor igen, tills man har tagit sig igenom första fasen.

Denna gång ska jag klara det.. Om inte för min skull så för min familj. De förtjänar en glad mamma och ett lyckligt liv.

Hatar dessa måndagar med ledsen mun..

//s

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är en större människa i en nu lite mindre kropp.. Men jag är samma mamma, fru & människa. Som fortfarande brottas med samma känslor & tanketroll som förut.. Jag vet inte om någon förstår hur jag menar..? Men i mina ögon kommer jag alltid vara...

Jag är så galet trött på att flänga fram & tillbaka mellan hopp & förtvivlan. Kan du förstå den känslan?   Ena dagen är allt så jäkla bra & jag har en underbar känsla inombords. Jag planerar min dag men låter ändå allt komma som det kommer. Energ...

Jag kommer aldrig kunna kalla mig smal.. Jag är lixom gjuten i fel form från början.. Om det nu är smal jag vill vara? & ja helt ärligt, hur ytligt det än låter så vill jag vara smalare än jag är i dag.. Så antar jag vill kunna kalla mig smal.. Är de...

[ raderat inlägg ]

Jag är en riktig känslomänniska & jag är så sämst på det..   För inte så länge sen så mådde jag så dåligt att jag sjäv var rädd för mina tankar & känslor. Nu pratar vi inte månader utan veckor.. Det är ingen hemlighet att jag mått så här dåligt f...