Japp ni läste rätt.. Kan ni förstå den känslan när man inte bara kommer i ett par byxor i strl 38, utan du kan knäppa dem oxå..? Det hade jag aldrig trott att jag skulle få uppleva. För när jag började denna resa, så hade jag (för mig fruktansvärda) strl 46 på byxor. Dem byxorna har jag för övrigt sparat, som en liten påminnelse om var jag INTE ska hamna igen..
Men i lördags hände det, jag gjorde det! Jag både fick på mig ett par byxor i strl 38 & jag kunde oxå knäppa dem utan problem.

Det är fasen galet, & jag är så löjligt glad. Det får man vara va? Eller?

I helgen fick jag nämligen två påsar med kläder, av snälla Jessica. När jag tog upp det ena plagget efter det andra, trodde jag först det var ett skämt.. Hur fasen skulle jag komma i dessa minikläder?
Men jag kunde ha nästan alla kläder. Tro det eller ej.. :)

Detta visar ju bara att hjärnan inte alltid hänger med. Jag ser mig ju fortfarande som gigantisk. Okej, nu äntligen ser jag ju att jag blivit mindre. Men jag ser mig fortfarande som stor stor.. Det tog jättelång tid innan jag förstod att jag faktiskt gått ner. Eller jag såg ju siffrorna på vågen, men jag såg ingen skillnad på kroppen..
Jag tror det är svårt att förstå om man inte varit där själv. Det är en så konstig känsla, du vill så gärna se men du ser absolut ingenting..

Igår var jag på the gym oxå.. Det kändes bättre än sist, just nu är känslan bara typ träningsvärk DeLux. & det överlever jag..

Sofi - kropp 1-0

Idag är jag glad, det är & kommer bli en bra dag.. Jag mår helt enkelt så bra!
Nu hem & gå en långpromenad med Krut & bara njuta..

Kärlek till dig..

//s

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är en större människa i en nu lite mindre kropp.. Men jag är samma mamma, fru & människa. Som fortfarande brottas med samma känslor & tanketroll som förut.. Jag vet inte om någon förstår hur jag menar..? Men i mina ögon kommer jag alltid vara...

Jag är så galet trött på att flänga fram & tillbaka mellan hopp & förtvivlan. Kan du förstå den känslan?   Ena dagen är allt så jäkla bra & jag har en underbar känsla inombords. Jag planerar min dag men låter ändå allt komma som det kommer. Energ...

Jag kommer aldrig kunna kalla mig smal.. Jag är lixom gjuten i fel form från början.. Om det nu är smal jag vill vara? & ja helt ärligt, hur ytligt det än låter så vill jag vara smalare än jag är i dag.. Så antar jag vill kunna kalla mig smal.. Är de...

[ raderat inlägg ]

Jag är en riktig känslomänniska & jag är så sämst på det..   För inte så länge sen så mådde jag så dåligt att jag sjäv var rädd för mina tankar & känslor. Nu pratar vi inte månader utan veckor.. Det är ingen hemlighet att jag mått så här dåligt f...