Ser nu hur fel det ser ut angående psykbryt och tjejorna, syftar då på det förra inlägget..
Klart det inte är tjejorna som alltid ger mig psykbryt.. Men jag har haft svårt med att få vardagen att funka och har då brutit ihop. Och att få det att funka här hemma är extra viktigt för mig när tjejorna är hemma. Och det är inte alltid jag känner att jag klarar av det, och då blir det för mycket för mig om de skulle bråka eller trilskas på annat sätt oxå.. Och det är alltså det som inte händer nu, dvs jag känner att jag klarar av situationer som jag inte fixade förut..

Hoppas ni förstår hur jag menar.. Tjejorna är mitt allt och jag älskar dem mer än man kan göra..

//s

Ligger och tittar på The Rock och är sjukt sugen på godis! Jag vill ha choklad! Gärna mjölkchoklad med bubblor, den är sjukt smarrig. Eller varför inte bananglassen från jobbet, sjukt god den oxå.. Längtar till fredagsmyyyset :) Typ! Eller inte..

Nu mår jag lite bättre, men känner mig inte helt bra. Halsen gör galet ont :( Hoppas det är över tills imorgon,annars är det ju helt galet. I och för sig så är det väl inte så extremt egentligen, tjejorna har ju oxå varit sjuka. Men det känns som jag har varit hemma och sjuk i en evighet..

Det går lite för segt med mitt projekt oxå :( Det måste jag ta tag i oxå. Fasen jag som var på gång där ett tag. Är väl bara i en liten svacka just nu, när all energi som finns knappt räcker till att ta sig upp ur soffan. Och det utan att dö av yrsel och svett..
Men snart är jag igång, då lever det Birgerssonska huset farligt igen. Jag vet precis hur det ska bli, det ser jag redan framför mig :) Och jag vet ju hur bra det kändes efter det första jag gjorde. Och det håller i sig än. Så jag längtar!

Det har hänt något positivt i mitt liv oxå, helt otippat faktiskt!
Tjejorna har ju varit hemma en del nu, både som sjuka, mindre sjuka och friska.. Kan med stolthet berätta att INGA direkta psykbryt har förekommit från min sida. INGA tårar eller sammanbrott och allt vad det innebär. Klart jag har blivit lite irriterad och arg några gånger, men jag har räknat till 10 och löst det hela. Så stolt/nöjd över hur jag växt som människa, jag är helt klart påväg åt rätt håll nu.. Och det känns så bra.

Jag gör som både Annika och Jessika sagt till mig. Ett litet steg i taget, sakta som säkert! Okej kanske inte sagt med exakt dessa ord, men innebörden är typ den samma.
Tack underbara ni för att ni finns, och för att ni står ut med mig och mitt virrvarr.. <3

Nu blir det en Alvedon och sen sängen, så hoppas vi att sjukan lämnat oss i morgon..

//s

God natt min skatt..

Ligger i soffan och gör ingenting.. Två dagar i rad har jag nu vaknat med feber över 38*. Är oxå jättetrött och har huvudvärk.. Idag är tjejorna på dagis, så idag får jag vara sjuk, göra nada och tycka lite synd om mig själv. Önskar bara jag hade någon bra film att titta på.. Hur gör man det där man inte får? (Du vet ladda ner filmer =)) Eller är det någon som har några bra liggandes?

Får återkomma när jag mår lite bättre, nu hoppas jag alvedonen gör sitt..

//s

Till min far:

Jag uppskattar ditt ärliga svar.. Skulle gärna se att det blir en nystart för oss..

Jag är bara så rädd att bli sårad och sviken igen.. Det skulle jag inte orka. Jag kan ärligt säga att jag är villig att ge det ett försök. Men jag måste få veta att du går in helhjärtat för det då.. Det hänger inte bara på mig.

Frågan är bara vart börjar vi? Och hur?

Skulle oxå vilja att vi höll kontakten på ett annat sätt, det känns lite konstigt att jag ska behöva skriva till dig genom min blogg. Det är ju så många som kan läsa det då, dina kommentarer kan jag ju doch behålla föe mig själv om jag vill.. Jag ser ingen anledning över att alla ska kunna se vad vi skriver till varandra.

Kan oxå säga att jag skulle nog inte klara av att prata i telefon med dig än.. Jag känner att jag inte kan vara mig själv då..

Skickar en kram tillbaka och hoppas du vill ta emot den.. Kramen jag fick ligger i tryggt förvar och plockkas fram då och om jag behöver den fler gånger.. Kram