Igår hade jag verkligen inte någon bra dag.. Jag kände mig verkligen som jordens sämsta mamma och människa. Idag känns det lite bättre, men vi får se hur dagen tar sig. Jag väntar med spänning!

Jag undrar vad jag gör för fel, särskilt när det gäller tjejorna.. Så fort jag är själv med dem så förvandlas de till små djävlar, gulliga små djävlar som jag älskar ska tilläggas =) De lyssnar inte, de är överallt och lite till, de slåss och bara skriker och gnäller. Jag försöker prata med dem, men det är inte så lätt när de är så små. Jag höjer rösten och får bara mer skrik tillbaka.. Jag sliter mitt hår, går från rummet då förståndet försvinner.  Blir så ledsen över allt detta så jag vet inte vart jag ska ta vägen.. Det är nästan så jag inte vill vara själv med dem längre.. Låter ju så hemskt, de är ju mina små tjejor och jag älskar dem så det gör ont. Men jag orkar inte! Jag mår inte alls bra pga detta! Men så fort de är någon annan i närheten så är de hur gulliga som helst och gör nästan alltid som man säger. Så ingen kan ju förstå att jag tycker det är jobbigt. Men ingen ser ju det jag ser.. Vad ska jag göra? Hjälp mig!

Och när jag tycker det är så jobbigt ang detta, så känner jag mig bara blä. Och då orkar jag inte bry mig om något annat. Och saker jag både vill och borde ta tag i blir liggandes på hyllan.. Jag vet att jag borde gå ner några kilon, men jag bara orkar inte. Och mår då dåligt över detta oxå och humöret hamnar i botten. Och varför liksom anstränga sig när allt redan är blä.. Och så är man inne i någon dålig spiral, där ingenting spelar någon roll. Och som man inte kommer ur..

Igår började vi oxå med ett nytt projekt, dvs  *nu ska du somna själv i din säng utan mamma eller pappa* Och tro det eller ej så funkade det ganska bra redan igår. Nellie var den som somnade först, det trode jag aldrig då det är hon som har varit jobbigast. Igår vad det Ida som var uppe och vandrade och donade innan hon somnade. Och Cassi kom på att hon saknade Tulle, och började gråta en skvätt. Men efter lite kramar och pussar somnade även hon. Så i dag kör vi igen, skulle vara så skönt att kunna lägga dem där de ska sova och så somnar de själva sen.. Jag menar all tid som går åt att ligga där med dem behövs ju till annat.. Det är ju oxå då som jag och Jimmy kan ha lite egentid.. Förut funkade bra men då hade de ju sin välling som de åt vid läggdags, och då somnade de oftast i samma veva. Men nu har de ju valt bort vällingen.. Men vi kämpar på!

Nu är det väl bara att ta tag i städning som vanligt.. Orken försvann plötsligt så jag får väl börja med att leta efter den..

Ha det bäst. Kram Sofi