Det är inte bra att vara hemma, och inte ha ork att göra något.. Tankarna far som galningar i huvudet och jag försöker att inte lyssna.. Men det är så svårt att låta bli.. Kan inte låta bli att tycka, tro och få för mig en massa saker..

Tankar kommer fram som jag trodde jag begravt. Är det dags att ta fram dem? Men kommer jag må bättre eller sämre då? Det är särskillt en grej som jag funderar på.. Men jag vet inte om jag är redo att skriva ner den än. Jag som lovat mig själv att inte vara den som tar första steget.. Om jag bestämmer mig för att inte göra något, är jag en sämre människa då? Är det mitt fel då? Tycker jag har försökt många gånger... Eller har jag inte det?

Bortser man från allt virrvarr i hjärnan så mår jag faktiskt bättre än på länge.. Det känns som jag växt några centimeter.. Hoppas detta bakslag snart är ett minne blått..

Jag och Ida ligger i soffan och som vanligt rullar Tingeling på tv..  Ska nog passa på att ta en varm dusch, då jag fryser något så fruktansvärt..

Idas absoluta favorit =)

//s