Har en rastlös känsla inom mig som inte vill försvinna.. Du vet så där så man varken vill eller kan sitta still. Och nu när jag ska sova så kan jag inte komma till ro. Skitjobbigt ju!

Det är nu alla tankar kommer, bra som dåliga. Har genom ett trolslag köpt alla tjejornas julklappar, jag har gått långpromenad efter långpromenad och alla hjärnspöken har varit här och hälsat på.. Vet jag inta vad jag ska hitta på, antar att det snart är dags att gå upp och börja dagen..

Något jag tänker mycket på är detta med självförtroende och hur man är som person.. Jag kan inte förstå hur man kan ha så dåligt självförtroende som jag har.. Hur gör man för att ändra på det? Jag vill alltid vara alla andra till lags och vad andra tycker och tänker (särskilt om mig) har jättestor betydelse.. Vad jag själv tycker och tänker håller jag oftast inom mig själv, varför skulle någon lyssna och bry sig om det. Och vad skulle folk tycka? Ni ser inte ens här kan jag vara helt ärlig mot mig själv.

Jag har skrivit många många blogginlägg i huvudet, men här skrivs dem aldrig ner. Dels är jag rädd för vad andra ska tycka och tänka och sen blir det oxå så på riktigt om jag skriver det så andra kan läsa. Då går det inte att förneka längre..

Och jag är inte längre den personen jag var förr.. Vem jag är nu? Jag vet inte, vet bara att jag inte är den jag vill vara.. Men att jag kämpar för att komma dit, kruxet är bara att jag inte vet när jag är framme. Vem är den Sofi som jag vill bli och vara. Är jag redan där? Är detta verkligen jag, den riktiga jag? Så mycket känner jag att så vill jag inte att det ska vara.. Det måste finnas en bättre jag där ute..

Vi kan prata om det innre jag, och om det yttre jag.. Jag är inte vän med någon just nu..

# Själsligt är det bara ett ända virr varr, med bra dagar men ännu fler sämre dagar..

# Kroppsligt vill denna jag inte alls vara med.. Finns bara ett ord SKITKROPP!! Ingen absolut ingen mer än jag kan förstå denna smärta jag har. Den syns inte men den finns där. Skulle ge nästan vad som helst om jag slapp ha ont för en dag, som det är nu kan jag inte minnas en sådan dag. Det största problemen jag har just nu är ryggen (höft & nacke) och mina fötter. Faktiskt så är handleder och tummar mycket bättre, eller så har det andra tagit över för en stund. Men man ska väl inte klaga, finns dem som har det värre..

Men just nu är det mig det handlar om! Denna jag har fått nog nu! Och jag vet det är bara jag som kan ändra på allt som har med mig själv att göra.. Men orken, vart är den?

Nu ska jag kidnappad en av alla Nellies sjuttioelva nallar som ligger i min säng. Och jag hoppas den kan hjälpa mig att somna..

//s

 

Lena

24 november 2013 13:22

Styrke kramar till dig vännen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är en större människa i en nu lite mindre kropp.. Men jag är samma mamma, fru & människa. Som fortfarande brottas med samma känslor & tanketroll som förut.. Jag vet inte om någon förstår hur jag menar..? Men i mina ögon kommer jag alltid vara...

Jag är så galet trött på att flänga fram & tillbaka mellan hopp & förtvivlan. Kan du förstå den känslan?   Ena dagen är allt så jäkla bra & jag har en underbar känsla inombords. Jag planerar min dag men låter ändå allt komma som det kommer. Energ...

Jag kommer aldrig kunna kalla mig smal.. Jag är lixom gjuten i fel form från början.. Om det nu är smal jag vill vara? & ja helt ärligt, hur ytligt det än låter så vill jag vara smalare än jag är i dag.. Så antar jag vill kunna kalla mig smal.. Är de...

[ raderat inlägg ]

Jag är en riktig känslomänniska & jag är så sämst på det..   För inte så länge sen så mådde jag så dåligt att jag sjäv var rädd för mina tankar & känslor. Nu pratar vi inte månader utan veckor.. Det är ingen hemlighet att jag mått så här dåligt f...