Jag är så trött på allt just nu.. Hur fan ska jag få det att vända?

Vill bara skrika rätt ut, men jag tror inte någon hör mig..

Är så otroligt trött, ledsen och bara helt orkeslös. Vill bara sätta mig och gråta..

Men jag kan inte sätta fingret på vad det är..

 Jag vill tillbaka dit där jag var glad, busig och mådde toppen.

Glad att jag har min familj som "tvingar" mig att gå upp på morgonen. Glad att det finns saker jag måste göra. Som att jobba, gå ut med hunden och få iväg tjejorna till dagisAnnars skulle jag nog fastna i en ond spiral och inte göra någonting, och då kanske förfalla ännu mer. Om det nu är möjligt..?

Har varit så långt ner man komma, och hoppas jag är på väg tillbaka nu. Men varför tar det sådan tid?

Jag vill vara tillbaka nu!

Jag vill inte att mina barn ska minnas sin mamma som en deprimerad, trist och orkeslös person som bryter ihop för minsta lilla. Eller blir arg för små saker. Jag vill vara en mamma som de älskar och kan ha roligt med..

Mår dåligt över att jag varken kan eller är den mamma jag vill vara.

De bra dagarna är ju så mysiga tillsammans med barnen, vill ha det så hela tiden.

Men tyvärr finns inte orken =(

Tjejor! Mamma älskar er, glöm inte det..

Jag vill inte att Jimmy ska försvinn från mig. Men varför ska han stanna hos mig.. En fru som inte orkar ta tag i dagen vissa dagar. En fru som knappt orkar ta hand om sig själv ibland. Är så rädd att han ska ge upp mig.. Vad ska jag göra då? Klarar inte av att stå där själv.. Han är mitt allt och jag vill inte leva utan honom.

Klart vi har våra stunder oxå, men vi har upplevt så mycket tillsammans. Och jag vill uppleva många fler saker med honom. Han gör mig hel.

Jag älskar dig Jimmy..

Så jäkla töntigt att sitta här och skriva.. Men vad ska jag göra? Jag vill inte att andra ska må dåligt bara för att jag gör det. De ska ju inte behöva höra på mitt gnäll hela tiden.. Hur jag mår är väl min sak och ingen annans..? Men jag vill att folk ska förstå att man kan må dåligt utan att det syns. För det gör jag..

Kram Sofi 

 

Lena-Marie

17 maj 2012 19:45

Men lilla gumman va kan jag göra för att hjälpa dig?? Skulle så gärna vilja finnas precis hos dig inte här. Men jag tycker det är bra att du skriver hur du mår och känner och inte ljuga för dig el för oss för det vinner ingen på. Kramar i mängder vännen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är en större människa i en nu lite mindre kropp.. Men jag är samma mamma, fru & människa. Som fortfarande brottas med samma känslor & tanketroll som förut.. Jag vet inte om någon förstår hur jag menar..? Men i mina ögon kommer jag alltid vara...

Jag är så galet trött på att flänga fram & tillbaka mellan hopp & förtvivlan. Kan du förstå den känslan?   Ena dagen är allt så jäkla bra & jag har en underbar känsla inombords. Jag planerar min dag men låter ändå allt komma som det kommer. Energ...

Jag kommer aldrig kunna kalla mig smal.. Jag är lixom gjuten i fel form från början.. Om det nu är smal jag vill vara? & ja helt ärligt, hur ytligt det än låter så vill jag vara smalare än jag är i dag.. Så antar jag vill kunna kalla mig smal.. Är de...

[ raderat inlägg ]

Jag är en riktig känslomänniska & jag är så sämst på det..   För inte så länge sen så mådde jag så dåligt att jag sjäv var rädd för mina tankar & känslor. Nu pratar vi inte månader utan veckor.. Det är ingen hemlighet att jag mått så här dåligt f...