Fasen, att det aldrig kan bli som man har tänkt sig.. Jag vill ju ha ut skötbordet NU! Men genast så uppstod det ett problem eller två. Första problemet, vart ska man göra av alla saker som ligger där? Andra problemet, orkar jag ta tag i problem nummer ett? Mycket av det som ligger där ska nog inte äns ligga där. Eftersom jag inte använder skötbordet nu för tiden så har det liksom blivit någon avlastnings station. Alla har väl en skrotlåda i köket, där man lägger allt som inte riktigt har någon egen plats. Tänkt dig då detta, jag har ett helt skötbord som är ganska stort, med både hyllor och lådor. Så det är mycket "skräp" som samlats där =) Det är ingen som behöver ett skötbord? Det finns ett här, bara att hämta!

Cassi och pappi Jimmy byter blöja på en liten Nellie, På BB 2010-07-23

Jag tror jag har ett ganska roligt jobb. Man träffar ju människor av alla dess slag. Skulle nog kunna skriva en bok. - En helt vanlig dag på jobbet, och helt vanliga människor, skulle den nog heta =) När man sitter i kassan blir man ganska bra på att läsa av människor och deras humör. Vissa tar man bara betalt av, medans andra kan man börja prata med. Jag brukar slänga iväg någon kommentar som tex:

- Oj! idag ska du visst storhandla.

Och på bandet ligger det en förpackning med skinka eller så. Eller så tar man upp ett säkert kort, dvs vädret =) Oftast får man ett leende tillbaka och någon rolig komentar. Och man får igång samtalet.

Idag satt jag i kassan när en tant och farbror kom och skulle betala. De handlade nästan ett helt kolli med kattmat, kanske 12 förpackningar. Jag säger då:

- Nu blir nog katten glad.

Får till svar att katten älskar den och och hon pekar på en av sorterna som ligger där. Men han hatar den, och hon pekar på den andra sorten som ligger där på disken.

Jag tänker då för mig själv att varför köper man då den sorten som katten inte äter, man får ju faktiskt ta vilka sorter man vill, man behöver ju inte köpa dem så som de kommer förpackade. Och innan jag tänkt fördigt den tanken säger farbrorn:

- Ja! Det inte katten äter, äter hon själv. och så tittar han på tanten.

Har jag fattat det rätt? Tanten äter alltså kattmat? Hon köper kattmat som inte katten gillar helt medvetet och äter upp den själv. Eller var det ett skämt från farbrorns sida? Men varför köper man då kattmat som inte äts av katten? Och vad svarar man på det? Mitt kloka svar blev i alla fall:

- Kan katten äta det så kan du! =)

Men jag ryser vid bara tanken, skulle aldrig kunna äta kattmat. Detta var ju blötmat, och alla vet väl hur det luktar?   

Och en pappa skulle köpa vinterskor till sin son idag. Vi hade vinterskor på nonfooden idag, dvs i reklambladet. Men det visade sig att herrskorna var för stora i storlek, de fanns väl bara från strl 41 och han skulle ha 38/39 tror jag. Han tar då upp en damstövel/känga som var väldans "tjejig" eller vad man ska kalla det, kvinlig kanske är ett bättre ord. De har en fin fluffig pälskant och någon sorts snörning runt. I alla fall så är den väldigt omanlig =) Han frågar då mig:

- Tror du min son kan ha dessa?

Kan o kan? Kan han säkert, frågan är ju om han vill? Killen är 13år. och vad svarar? Jag sa som jag tyckte, att det kanske inte riktigt passar på en kille. Men jag säger oxå att det är vad JAG tycker. Han säger då:

- Men de är ju så billiga, han får ta dem i alla fall!

Jag tror ju inte att killen kommer vilja ha dem, så imorgon kommer nog jag eller någon av mina arbetskompisar få göra ett återköp. Ett återköp på en damstövel/känga som inte passade killen i smaken. =)

Skulle kunna berätta hur mycket som helst, allt från konstiga komentarer till konstiga utbrott som kunderna har och får =) Men det får vi ta någon annan gång.

Nu ska jag snart lägga mig i soffan och titta på Criminal Minds. Det måste nog vara en av dem bästa serier som finns. Har du någon favorit serie som jag har missat?

Ha det bäst, Kram Sofi