Kanske att kroppen mår bra av lite vila. Men jag då? Jag mår fasen inte bra..

Mitt gamla jag skulle ha sett denna sjuka som en ursäkt, för att inte behöva röra på sig. Som att det lixom skulle vara tillåtet att ligga i soffan & göra ingenting. & ingen skulle ha rätt att tycka eller tänka att man är lat..
& jag skulle mer än gärna ha utnyttjat det..

Men det var förut, nu är det jag själv som tycker jag är lat. Mitt nya jag är inte gjord för att ligga i soffan. Jag vill inte göra ingenting. Jag vill göra det jag ska & se till att allt funkar här hemma. Jag vill träna & ha mina rutiner.. Jag vill ju se att det händer saker & ting. Jag vill ju både se & ha resultat oxå & då är ju verkligen inte soffan den rätta platsen!

Idag är det oxå en sån där dag, en sån där jäkla skitdag där jag vill ge upp & bara skita i allt. Så less på hela mig själv..
Såg mig i spegeln & känner mig nu som en grå flohabba the blubb!

Jag tror inte att jag direkt gått upp något den här veckan. Men jag har verkligen inte gått ner heller.
Jag kan ju inte direkt säga att maten har kommit i första hand den här veckan. Det har lixom blivit som det har blivit, med både mackor & annat gott. Ja, en hel del godis oxå faktiskt.. Så jag är inte direkt nöjd med hur jag lät det spåra ut. För jisses så lätt det är att hamna i gamla dåliga vanor igen. Där måste jag verkligen skärpa till mig, & tänka till en gång till innan jag gör något dumt.

Men nu är det slut på detta! Denna mamma ska vinna över demonerna & visa dem & alla andra som tvivlar.. Men framförallt ska hon visa för sig själv att hon verkligen kan fixa detta..

Vad då "fixa detta" tänker ni. Var hon inte framme i mål? Jo, kanske... Men blir man någonsin nöjd?
Jag är INTE nöjd med mina muskler, de är för små :) ha ha ha.. Men det jobbar jag på. Jag är inte nöjd med hur stark jag är heller, på tok för ostark helt enkelt. Men det jobbar jag oxå på..

Men jag har ju nått mitt mål när det gäller vikten, eller har jag det? Hm..

Kram till dig där ute..

//s

Har ni nånsin delat säng (läs soffan) med tre tjejor en hel natt. & som dessutom alla har feber. Ja, då vet ni hur illa man sover.. Tror jag kollade på klockan vid 03:15 sista gången, då hade surfplattan dött & även jag gav upp då.
Så idag har det varit en riktig seg dag. Har försökt att komma ikapp med all tvätt som vi samlat på oss. Men bara att ta sig ner i källaren gjorde att jag dog en smula. För jisses så lite ork jag har i kroppen just nu..

I natt ser det ut som att det bara blir jag, tjeja 1 & 2 som ska samsas i soffan. Så i natt hoppas jag att somna lite tidigare & kanske oxå sova lite bättre..

Idag fick jag ta emot bollen igen, ni vet den som jag själv satte i rullning.. Så nu är det åter igen min tur att ta nästa steg..
Men vet ni.. Det känns okej, fick ingen jättepanik den här gången. Jag vet bara inte riktigt hur jag ska göra.. Än... Men jag ska verkligen fundera på hur jag vill göra & jag hoppas jag kommer fram till ett beslut som blir till det bästa. & det får faktiskt ta den tid jag behöver.. Jag tänker inte jäkta fram något.

Nu vill jag bara bli helt frisk, så jag kan återgå till min vardag & mina rutiner..
Men denna huvudvärk som inte vill ge sig, driver mig till någon sorts vansinne.. Den är där i bakgrunden & gör sig mer än gärna påmind vid varje litet ljud som är lite lite för högt..

Tänker avsluta dagen med lite Sons of Anarchy & bara vara en stund..
Så hoppas vi att jag vaknar piggare imorgon.

Kram till dig där borta!

//s

Då jag inte känner mig hundra än så känns vägen till the gym väldigt lång.. & det är så jäkla drygt..
Men den här sjukan känns segare än tuggummi.. & jag gillar den inte, jag hatar den!

Jag som hade planerat att typ vara frisk imorgon, så jag kunde jobba torsdag & fredag. & då samtidigt komma igång med träningen igen..
Men som det ser ut nu får jag nog ändra i den planen.. Nu har jag dessutom oxå tre små kottar här hemma som har fått samma lika som mig..

Jag kan inte minnas när jag fastnade så här för något senast.. Ni vet så där så man nästan tänker på det hela tiden. & allt man gör kan typ kopplas till just den grejen, som för mig nu alltså har blivit träning, kost & hälsa.. Jag läser artiklar, lyssnar på podcasts, jag googlar & diskuterar med alla som vill & även med dem som inte vill :)
Stackars Linus som får stå ut med alla frågor jag har, när jag inte tycker jag hittar några bra svar på andra sätt. & stackars mina närmaste som får stå ut med funderingar, frågor & babbel..
Ja, jag erkänner, jag VET att ibland kanske jag blir lite väl mycke av allt. Kanske orkar ni inte alltid lyssna på mitt prat om allt eller inget. Men då kan ni bara be mig sluta, så slutar jag! Jag kan ta det, det lovar jag. Jag kan ju alltid ta upp det imorgon igen :)

Jag är absolut inte klar, varken med min egen resa eller med det jag vill veta. & jag har massor kvar att lära, om man nu kan bli färdiglärd inom dessa stora ämnen.. Jag är absolut inte ute efter att bli något proffs eller så..
Men jag VILL lära mig mer, så att jag kan hitta en balans som funkar för MIG. & jag vill kunna visa vägen för min familj till ett hälsosammare liv..
För redan nu är det ändringar på G i Birgerssonska huset. & fler ska det bli. Men vi tar det i små steg så det fortfarande är kul hela tiden..

Samtidigt vill jag kunna stötta andra som kämpar precis som jag gör & som jag kommer få göra i framtiden. Om det bara är att finnas där & lyssna, eller om det är att komma med lite pepp när träningen & kosten går lite segt.. Eller varför inte bara tipsa om ett recept på blomkålspizza :)

& det kan väl inte vara fel? Eller?

Men jag tror att mitt första stora intresse var hästarna.. Då var jag väl 11år tror jag, hela mitt liv kretsade då runt just hästar & stallet. Jag var i stallet varje dag bara för att få andas häst. Jag letade fakta på biblioteket, skrev av & gjorde egna "faktapärmar"
& intresset höll i sig lääääänge, gick ju till & med en hästlinje på gymnasiet.. & hela tiden ville jag lära mig mer..
Men tyvärr så är det ju inte helt riskfritt att vara en hästtjej & efter en ridolycka så rasade hela mitt liv..
Att få höra att man ALDRIG kommer kunna rida mer, det måste vara det värsta man kan få höra.. & särskilt när man hade planerat en hel livstid med hästar..

Så det var så länge sen jag hade något, något att älska & brinna för..
Men nu har jag det igen.. Jag har hittat något, där jag vill lägga min energi, min glädje & mitt fokus.. Jag kan ärligt säga att jag hittat något att brinna för igen.. & jag löööv it!

Mitt liv & mina val.. Gillar du det inte? Synd för dig!

Tack än en gång till alla er som hjälper mig i mitt sökande, till er som stöttar & till er som bara finns där.. Jag skulle aldrig klara det utan er!

//s

Längtar tills jag kan köra lite mark på the gym.. 

Dumma sjuka att förstöra mitt flyt!

Jag har vaknat till liv.. Äntligen!
Men jag kan ge det max två dagar till, sen är jag frisk vare sig kroppen vill det eller inte..

Varför blir jag alltid sjuk sjuk när träningen typ går som bäst? Jag kände mig så stark ju. Kunde lägga på vikt i bänk, marken kändes så bra.. & allt bara flöt på.. Om man bortser från axlpress då, där jag tycker att jag fastnat lite..

Jag till & med klarade en armhävning på tå.. Jag f**king gjorde det! Jag som hade gett upp lite när vi kom till just den. Godkänt av Linus fick den oxå :)
Så nu jobbar jag på att klara två inom en ganska snar framtid.. Mål & fokus är ett måste. Annars funkar inte jag..

Men.. Detta jäkla men... Hate it!

MEN i fredags så kände jag mig inte riktigt hundra i kroppen.. Var lite trött & tung i huvudet. Men har man inte feber eller ont i halsen så kan man ju träna, har jag fått lära mig på äldre dar :) Så då tränade jag.. Antingen så blir man ju sjuk sjuk eller så händer typ ingenting.. Hade ju ett PT-pass inbokat, & det vill man ju helst inte missa..
& OMG så sjuk jag blev.. Redan typ under passet kände jag hur trött jag blev. Men jag tyckte jag kämpade på bra ändå, med både armhävningar, axlpress, bänkpress & chinshäng :) ha ha ha

Men så fort jag kom hem så bara dog jag.. Fick hög feber, ont i halsen & i stort sätt hela kroppen sa upp sig.. Det var jobbigt att bara öppna ögonen eller att tom andas.. Fast det jobbigaste var nog öronen, eller rättare sagt bruset i dem.. Så fort det blev för tyst runt omkring mig, så höll det på att driva mig till vansinne.. Samtidigt hade jag sån huvudvärk att minsta lilla ljud som var för högt fick det att sprängas..
Så det jag kunde göra var att ligga & blunda. & försöka andas så lite som möjlig, med Viktors & Faraos podcast på låg volym i öronen..

Men idag så har jag alltså kunnat röra mig & har faktiskt tagit en promenad runt kvarteret, men jisses så jag svettades. Rösten är inte riktigt tillbaka helt än, & jag har fortfarande en huvudvärk som ligger där & irriterar..

Men som sagt, två dagar till kan jag vara sjuk.. Sen ska jag tillbaka till the gym. Har ju fått nya program som ligger & väntar på mig oxå, in the Låda lixom.. Även om det var en PT som sa att det inte var så jätteskojiga program, men lite nytt är väl alltid kul kan jag tycka.. Om inte annat är det en ny grund jag kan utgå ifrån. & jag fick typ godkänt att ändra lite, om jag nu vill det. Men jag kan ju börja med att se vad han har hittat på den här gången, innan jag säger något :)

Men varför kunde jag inte ha fått dem på mailen?? Fast det är sant, det visade sig vara lite svårt en gång. Så jag antar att PTn i fråga inte vågar pröva igen.. Fast jag vet att han skulle klara det! :) ha ha ha

Men hur som helst, nu har jag ju något att se fram emot, & så får jag ju inviga the Låda oxå :)

Nu blir det nog lite film, & till det en kopp brusande Treo..

//s

Har ni någonsin gjort något ni aldrig trodde nu skulle våga?
Jag gjorde det idag.. Efter många funderingar & tankar framåt & tillbaka så bara gjorde jag det! Men jag är inte rädd för att det ska vara farligt eller att jag ska skada mig på något sätt.. Jag är rädd, galet rädd för svaret & hur jag kommer att reagera.
Men hade jag inte gjort det så hade jag inte kunna släppa det heller. Så någonstans vet jag att det kommer bli till det bästa, för alla den här gången. Nu finns det en chans att de faktiskt löser sig eller så tar det bara slut..

Jag är så mycket starkare idag, än vad jag varit. Jag mår så mycket bättre & jag har en helt annan tro på mig själv.
Jag har en bra grund att stå på & jag har min familj & mina vänner bakom mig.. Jag känner mig stark på så många olika sätt..

Så är det någon gång rätt att försöka så är det nu.. Men visst, det skrämmer mig.. Är jag redo? Är VI redo?

Ni som vet, ni vet vad det handlar om. Ni andra får väl gissa.. Eller så låter ni bli.. Jag tänker inte hänga ut någon & jag är säkert inte heller helt oskyldig..
Men jag behöver ventilera & då blir det här i bloggen, med familjen eller till den vän som vill lyssna & som jag känner full tillit till..

Jag tänker inte heller ta någon skit för det jag tycker & känner. & framför allt inte heller för det jag uttrycker.. Hur mina tankar & hur mina känslor är, det är det bara jag som vet..
Väljer jag att dela dem med er eller att hålla dem för mig själv? Väljer jag att dela dem med vissa men inte med andra.. Delar jag allt eller bara valda delar..?? ja, det är det bara jag som kan bestämma..

Jag hoppas att min ärlighet tas emot på rätt sätt nu, & jag hoppas att jag får samma ärlighet tillbaka. För utan just ärlighet kommer det aldrig att fungera.. Jag ska försöka vara så öppen jag kan, jag vill så gärna lita på dig & jag behöver få försöka att förstå..
Det kommer nog inte bli lätt, men tar men det i ministeg hoppas jag att det är värt det i slutänden.!

Men går det inte... Ja då får det vara så.. Jag vet att jag kommer gå sönder något så fruktansvärt igen, om det blir så som jag hoppas att det INTE blir..

Jag tycker det är väldigt jobbigt, känns som om mina svar & frågor aldrig kommer bli rätt.. Så rädd för att ta fel beslut, eller för att jag kanske säger fel saker som i sin tur får allt att bli så totalt fel...

Idag har jag skickat tillbaka bollen till dig, & jag tar emot den med öppna armar när du känner dig redo att skicka tillbaka den..

//s

Att några bokstäver kunde få mig ur sån balans. Både dem jag fick & dem jag själv skrev.. Det var jag inte alls beredd på..
Kan inte släppa alla om, alla kanske & alla varför..

Men det känns i alla fall lite bättre idag.. Den värsta ångesten har lagt sig, även om den gör sig påmind lite grann då & då..
Det var hur som helst helt galet igår.. Det var som om jag inte fick någon luft. Jag kunde inte andas, inte tänka & inte lugna ner mig.. Jag kunde helt enkelt inte fokusera på någonting..

Det är som om den gamla Sofi kom fram, hon som inte kan släppa saker & ältar det tills det blir som en förbannelse..
Hon som vrider & vänder på saker & ting. Tills dem bara verkar hur fel som helst, även om det kanske inte alls var så från början..

Jag måste släppa det, jag bara måste!! Sluta älta & se framåt.. Det som är gjort är gjort, & jag är bara jag. Jag har ingen förklaring till varför, men att jag reagerade som jag gjorde är lite av en fråga i sig. Jag har inget svar..
Jag hade aldrig trott att allt detta skulle få mig att må som jag gjorde. Många om, varför & jobbiga tankar just nu..

Vad är det som har hänt då?

Det började med att jag kom hem, såg ett brev på bänken.. & direkt visste jag, detta är inte okej! Detta kommer inte sluta bra..
Men samtidigt var jag ju nyfiken, jag läste & det många gånger.. Försökte förstå & läsa mellan raderna. Egentligen stod det väl inte så mkt, men det fick mig att helt tappa fokus.. Många minnen som kom tillbaka..

Nu ligger alltså nästa steg på mig, hur vill jag göra & hur ska jag göra.. ?? & framför allt hur borde jag göra?

Kände att jag sen var tvungen att få det ur mig på något sätt.. Jag hade som typ jättepanik.. Så jag valde att berätta det för en vän eller två. Pratade självklart med Jimmy oxå..
Men känner nu att jag kanske inte skulle ha berättat för någon.. Det är typ detta som ger mig sån panik & ångest.. Hade kanske varit bättre om jag hållit det för mig själv i stället..

//s

Idag är jag så glad över att ha kommit i kontakt med denna lilla växt.. Eller den kanske inte är så liten, finns ju några olika sorter vet jag :)

Men hur som helst, för lite mer än ett år sedan så började ju jag på The gym. Då som en soffpotatis, & jag hade jätteproblem med mina vader & ben..
Fick då tipset av Jennie att Aloe heat lotion fanns. & jag prövade den & var fast! Funkade så bra på mig & dessutom älskar jag doften :)
Så körde med den ett tag.. Sen utökade jag mitt Aloe Apoteket med MSM, som jag blandade med heat lotionen..

Även Jimmy använde den combon till sin rygg & nacke, & gör fortfarande när det behövs.. :)

Sen köpte jag även gellyn, tandkrämen & ceratet.. Nu utökar jag min samling sakta men säkert..
& nu senast så pratade jag med Jennie, nästan i panik ang mina fingrar, då jag hade såna jättejobbiga självsprickor. Så då fick jag rådet att pröva propolis cremen, & tummen upp även för den..

Gellyn är toppen till det mesta! En riktig räddare i nöden i många situationer & ceratet (kallas det verkligen så?) har verkligen hjälpt tjejorna när deras läppar spruckit, så som dem alltid gör på vintern. Framförallt Nellie & Ida är jättekänsliga när det är kallt & får såna problem..

& som sagt idag är jag extra glad över MSM & heat lotionen.. Tack vare dem så känns mitt lår så mkt bättre. Så fortsätter att smörja, & så hoppas vi att det är helt bra snart.. & skrev jag att jag älskar doften :)

Är ni nyfikna på dessa produkter eller andra, finns så många fler! Men dessa har jag prövat, än så länge. Hoppas på att det blir fler i framtiden. Men jag kan verkligen rekommendera alla dem jag testat.

Men gå gärna in på Jennies hemsida, där kan ni läsa mer om alla produkter & även beställa egna..

http://myaloevera.se/friskvisionforever

Har ni frågor, vet jag att Jennie gärna svarar på dem oxå..

//s

God morgon härliga tisdag! Idag känns benet bättre, det gillar vi! Nu har jag i & för sig bara tagit mig från sängen till soffan. Så vi får väl se hur det känns efter att jag varit ute med Krut. Men det blir ingen långpromenad men han måste ju få kissa :)

Hade tänkt att träna idag oxå.. Men om förra veckan var trixig att få ihop med träning, jobb & familj. Så är denna vecka en riktig utmaning utan dess like.
Det är påsklov, det är röda dagar, det krockas på Jimmys & mitt jobbschema.. & det är ett läkarbesök för Nellie inplanerat, där både jag & Jimmy måste vara med för att oxå lämna ett gäng blodprov..

Men jag tror jag får ihop tre pass den här veckan & det får väl vara ett godkänt antal.. Då är det ett pass med Linus oxå, & det kan väl få räknas som typ två :)
Allt hänger ju på mitt lår (& planeringen av veckan) kan vi säga & sen får vi hoppas att allt annat känns bra oxå. Annars får vi ta nya tag nästa vecka.

Idag regnar det, men vad gör det? Då får man bädda ner sig i soffan & kolla på något bra på tvn. Visst?
Eller ska man ta tag i detta kaos? Antar att det blir det sistnämnda... Jag hatar att det ser ut som det gör här hemma, detta stök gör mig orolig inombords.

Tror fortfarande att man mår som man har det & att man har det som man mår.

Jag mår sjukt bra just nu, det gör jag! Tro inget annat! Jag har en glädje & ett lugn som jag inte kännt på så länge. Samtidigt har jag ork & en energi som är helt galen. And I like it, så mycket.. :)
Men det är ett litet litet kaos som håller sig envist kvar.. Men det ska bort, jag ska vinna över det oxå! Med hjälp av vänner & familj kommer det bli bra till slut. Det vet jag..

Dags att ta sig ut med Krut, så man kan äta sin gröt sen..
Sofi + gröt är nu ett faktum and I like även det.. Vem hade trott det!? Not me :) ha ha ha


Kärlek till alla som finns där för mig! Utan er hade det aldrig gått! <3

//s